lördag 31 januari 2015

En ensam eftermiddag

En oro, en känsla och en överanalyserande tanke. Ett ryckigt förhållande mellan att bry sig så jävla mycket men samtidigt inte bry sig ett skit. En blandning av passionerad kärlek och svart hat. Jag hatar er så jävla mycket, men jag älskar dig, och dig.. och dig. 

Inge mer skit nu. Tänker hålla mig borta från allt som skadar mig. Som gör mig till den människan jag inte vill vara. Den människan som ger mig ångest när jag kollar mig själv i spegeln. Jag tänker avvisa de människor som inte förtjänar att vara i mitt liv, jag tänker skratta åt de som försöker dra ner mig, jag tänker inte ens titta åt dem som jag hatar. Det är inte värt det. Inte ens lite, trots att det känns skönt just i stunden. 

Tänker hålla hårt om det som gör mig glad. Tänker värna om de människor som förgyller mitt liv. Uppskatta dem. Jag tänker fokusera på det som ger mig drivkraft. Jag tänker vara lycklig, för det är okej att vara det. Jag glömmer bort det där ibland, att jag förtjänar att må bra. Nej inte bra, för jag mår bra. Men bäst. Jag glömmer bort att jag förtjänar att må bäst. Jag glömmer också bort att det är jag som bestämmer över mitt mående, ingen annan. Spelar ingen roll vad någon säger, gör eller intalar mig. Det är upp till mig om jag tänker låta det påverka mig eller inte. Jag tänker inte låta något bita på mig nu. 
Inge mer skit.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar