fredag 14 november 2014

I'm drowning in the oceans you made.

En stor scen. En Ed Sheeran. En gitarr.
Jag skrek och sjöng sönder min röst, fick rysningar, fällde några tårar och dansade like crazy. Det var magiskt, han var magisk. Jag njöt av varenda sekund och det bästa av allt var att jag var där. Jag hade ingen mobil, ingen kamera. Ingenting förutom mig själv och Ella och Matilda. Jag var just där i stunden hela tiden och det ägde. Alla dessa bilder är underbara, men ingenting slår känslan som jag hade när jag stod mitt bland alla människor och bara lyssnade. Ingen bild kan måla upp det jag faktiskt såg. 

Ed Sheeran har ju alltid varit en av mina favoriter, han kan sätta ord på känslor som jag knappt vet hur jag ska förklara. Han får allt att låta vackert. Han skapar musik som skapar känslor och det finns ingen annan som får mig att känna lika mycket som han. 

Tack för en underbar kväll Ed.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar